Vulkanskidåkning

Det kändes lite ovant att packa bilen för skidåkning när det var nästan 20 grader varmt. Sedan började den fem timmar långa resan mot Mt Ruapehu och Whakapapa Ski Area. Kunde det verkligen finnas snö på en vulkan?

Det fanns gott om snö! Drygt 2 meter till och med. Liftarna börjar på 1600möh och slutar vid 2300 möh så vädret kan skifta snabbt uppe på toppen. Det kändes overkligt att se ut över ett vinterlandskap uppe i molnen och samtidigt är marken helt grön långt där nere.

I supersäkra Sverige hade vi säkert haft stora och höga avspärrningar mot ravinerna runt pisterna. Här nöjde man sig med några skyltar. Dessutom fanns informationstavlor om vad man skulle göra om sirener ljöd. Dvs när vulkanen fick utbrott. Malin bestämde sig för att i så fall åka störtlopp hem till Gisborne för att undkomma lavaströmmarna.

På toppen fanns en stor och modern toppstuga där man fick ta med eget fika. Här sitter våra svenska vänner som bjudit med oss.

Här åkte han skidor när vulkanen fick senaste utbrottet. Han berättade att han stannade kvar i stugan och njöt av skådespelet......! Folk på NZ är inte särskilt oroliga över naturens makter.

Vi bodde i Hawke Bay's klubbstuga med plats för 30 personer. Alla fick en egen uppgift varje dag som att laga en måltid till alla (!) eller städa en del av huset. Färskvaror levererades varje vecka och kött fanns i stora frysboxar.

Nya våtdräkter

För några helger sedan köpte vi våtdräkter till pojkarna. I NZ är det vår och det var 12 grader i havet. Vattnet är kallt långt in på sommaren. En kompis till oss visade oss stranden Makorori ("som hajen rör sig" på Maori) där han brukar surfa. Killarna hade boggie boards och hade jättekul i vågorna. De lyckades hålla ut i 40 minuter. Mamma Malin stod som en glasspinne på stranden beredd med handdukar. Anders hade nöjet att arbeta jour.



 East Cape är kanske det mest isolerade området i New Zealand och därför fantastiskt för jakt, fiske och natur. Problemet är att veta hur man tar sig ut och var. Häromdagen blev jag på hjortjakt upp i "The Gorge" bergen NV om Gisborne. Jag blev hämtad kl 0500 och sedan körde vi upp i bergen och ut längs en creek. Sedan vandrade vi 3,5 timmar längs bäckfåran för att nå några öppningar som skulle finnas inne i den täta buschen.

Man fick inte vara rädd för att bli blöt om fötterna. Bäcken passerades minst 15 ggr i varje riktning. Hala stenar! Otrolig blanding av barrträd, palmer, lövträd och jätteormbunkar.

Denne snälla man arbetar i jakt/fiskeaffär i staden. Han förstod problemet at vara jägare och inte komma ut i markerna. Utan att känna mig mer än så ordnade han mark och lånade ut gevär. Jag fick låna hans gamla favorit, en Carl-Gustaf 243W, passande för en svensk! 

I sin ungdom atbetade han som jägare för staten då man försökte skjuta ned stammarna av hjort och vildsvin kraftigt. De bodde då i "huts" ute i väglös terräng ngr månader i taget. 8 kvm var lagom för tre sängar och ett kök.

Det var lite tidigt på säsongen så hjortarna gömde sig nog på lägre höjd. Vi skall göra ett nytt försök om någon månad.  



Längs vandringen såg vi flera gamla possumfällor. Possum är inplanterade som alla andra predatorer och påverkar ffa fågellivet hårt. Flera av NZ ursprungsfåglar har minskat mycket kraftigt. Possum har en väldigt varm päls/hår som används till klädtillverkning. 135 NZdollar för ett kg hår vilket motsvarar ca 10-20 plockade possum beroende på storlek och årstid.

Ute i skogen gick vi förbi en bostad för en possumjägare där han levde med sin hund och 4Wbil. Ser rätt spartanskt ut....



Inlägg från Albin

Min HAKA lärare.

HAKA är en MAORISK dans. man kan använda den som krigsdans och andra danser som t ex dödsdans, festdans m.m. Den gubben ni ser på bilden är min HAKA lärare. Han ser farlig ut på bilden men han är egentligen väldigt snäll. Vi gick till staden och kollade när en stor grupp dansade HAKA för att stödja All Blacks (New Zealands landslag i rugby) mot Tonga.

HAKA dans i Gisborne. På kvällen såg vi på matchen. All Blacks fick 41 och Tonga fick 10.

Helg i Napier

Ser ni fisken i munnen?

Vi besökte Napiers Akvarium. Vi lyckades pricka in när fiskar och hajar blev matade av en dykare. Albin och dykaren blev kompisar genom glaset och dykaren skojade med Albin. Han visste hur man imponerar på 9-åriga killar. Man stoppar hajmaten i sin egen mun....den såg inte färsk ut. Albins framtida yrke är nu klart.

Stranden i Napier

Napier ligger vid havet på östkusten. Stranden är flera kilometer lång, men går tyvärr inte att bada från pga starka strömmar.

Art déco

1931 drabbades Napier av en stor jordbävning som förstörde nästan alla hus. Staden byggdes då upp igen i Art déco stil. Invånarna gillar att klä ut sig i 30-tals kläder och köra gamla bilar. Det känns lite som att gå omkring i en gammal gangsterfilm!

Anders framför vingården Black Barn

Runt Napier finns det många fina vingårdar. Vi åt lunch på en vingård som heter Black Barn. Otroligt gott! Albin är en kräsen liten man och vi var glada att de lyckades trolla fram lite pommes till honom.