Surfcasting

Här gäller det att kasta ända ut till där vågorna bryter

Nya Zeeländarna lever på sina stränder under somrarna. Dessutom är de galna i fiske och därför är surfcasting mycket populärt.

Man har ett kraftigt kastspö med ett tackel längst ut med tyngd, krok(ar) som betas med fiskbitar av olika sorter eller bläckfisk. Fisken samlas precis där det bryter (surf) så målet är att kasta den agnade kroken dit och vänta på napp.

Phil agnar med saltad tonfisk

Att knyta fast agnet på kroken verkar lätt tills någon som kan visar en...Det finns en uppsjö av olika typer av tyngder, krokar och agn som kan kombineras i ett oändligt antal kombinationer. Varje kombination är perfekt avpassad en specifik strand, tills du frågar nästa "expert". Det är nog som vanligt, 10% av prylarna är till för fisken och resten av prylarna för att göra sportfiskarna glada.

Makorori beach efter solnedgången

Det bästa med surfcasting är att det är ett väldigt socialt fiske. Du är på en vacker strand, oftast vid solnedgången, med en kompis. Man kan filosofera och titta på spötopparna och fantisera att man ser ett napp. 











Nya Zeeländska vägar

Ras på State Highway 2

Kolla helikoptern!

Anders:Vägarna är spännande på Nya Zeeland. Underhållet är ungefär som snöröjning i Sverige, man åtgärdar lite då och då och bara när det verkligen behövs. Vägen på bilden är den stora vägen som går norrut från Gisborne. Den har varit avstängd några gånger under året pga några mindre ras men i början av mars, dagen efter Malin och barnen körde förbi, skedde ett större ras. Turligt nog kom inga människor i vägen men några lastbilar och grävskopor man inte han flytta på åkte med.

För någon dag sedan öppnades en provisorisk enfilig förbifart men den är bara öppen när det är dagsljus för att "spotters" skall kunna varna ifall det rasar igen. Alternativet är en omväg på 3,5 timmar...



Släkt och vänner guidas runt Gisborne

Matawhero Vineyard utanför Gisborne.

Gisborne är det tredje största vindistriktet i Nya Zeeland. Här står det några svenskar och funderar på om det inte går att starta en odling i Sverige?

Wainui Beach

Denna strand finns 10 minuter utanför Gisborne. Ryktet säger att den är en utav de vackraste i Nya Zeeland. Jag håller med!

Axel och Hampus på väg till skolan.

Kusinerna följde med Albin till skolan en dag och Axel följde med Hampus till skolan en dag. När vi frågade hur det var att gå i skolan i NZ svarade de att "de andra barnen äter chips till lunch!" Tyvärr är detta sant för många barn. Vi längtar efter skolmaten i Sverige!



Besök av släkt och vänner

Vi åker "The Luge" i Rotorua.

I slutet på februari fick vi besök av min bror och hans familj plus två kompisar. Jag och killarna mötte dem i Rotorua. Anders fick tyvärr vara hemma och arbeta. Det var väldigt roligt att träffa dem efter 8 månader och prata igenom allt vi missat.



Kusinerna i åldersordning.



Wai-O-Tapu, en geotermisk park.

Rotorua är känt för sin geotermiska aktivitet med gejsrar och kokande lergropar.Vi besökte Wai-O-Tapu och tog en lång promenad runt alla pysande och bubblande kratrar. Otroligt fascinerande och lite läskigt. Ovan ser ni hela gänget samlat framför en het källa. Det var tredje gången som killarna och jag var på denna dramatiska plats, men man hittar hela tiden nya saker att upptäcka och förundras över.

Stopp vid vägbygge när vi kör East Cape hem till Gisborne!

Vägen hem blev inte som jag tänkt mig....På vägen mellan Rotorua och Gisborne finns ett berg som man skall passera med slingriga vägar som klättrar utmed bergssidorna. Bergspasset kallas Waioeka Gorge. Det brukar ske ras på den vägen, men man brukar oftast kunna ta sig förbi på ett körfält. Just den dagen vi skulle köra hem hade det skett ett stort ras som stängde av hela vägen. Den är avstängd i minst 6 veckor! Vi fick ta en annan väg hem över "East Cape" som går utmed kusten. Den är fantastiskt vacker men tog oss 6 timmar extra att köra runt. Det var kanske inte riktigt vad vi hade tänkt oss just då. Tur att vi nyligen tankat för de två bensinpumpar som fanns längs vägen stod det "No gas" på. När vi kom hem väntade Anders med middag och då kändes det mycket bättre.



Grattis svägerska!

Dagen efter fyllde min svägerska år, så vi firade henne med chokladtårta och blåbär. I Gisborne finns ett café som heter Gisborne Deli. De är våran hovleverantör när det gäller tårtor.







Killarna lär sig "life saving".

Hampus och simläraren Rama.

Många personer i Gisborne är väldigt duktiga på att simma och surfa. Eftersom de har så fint väder halva delen av året, är de mycket på stränderna. Alla skolor har en pool och det är obligatorik simning varje dag under sommaren. Folk har ett tränat öga för vatten, strömmar och vågor. Jag kan knappt se skillnad på värdelösa surfvågor och fantastiska. Jag har också svårt att se skillnad på vilken del av stranden som är säker och vilken som är farlig. Jag antar att vi svenskar har lite samma känsla för snö?



Innan jul började Hampus och Albin en kurs i något som heter "Life saving", en kurs i att rädda sig själv och andra i vatten. De går i en grupp på ca 8 barn som träffar sin lärare Rama 2 gr per vecka på den kommunala poolen. Rama är chef för badvakterna på stranden, men han har också klasser i simning. De tränar på att crawla, simma med kläder, dra varandra i vatten med flytvästar, flyta på hinkar, dyka djupt, hoppa från höjder m.m. Killarna tycker att det är väldigt roligt. Albin gillar mest när de hoppar från trampolinerna och Hampus är duktig på att crawla.

Håll ihop och håll värmen!







Nya släktingar funna i NZ!

Malin och mamma Kerstin som fyllt år

Malin:

I november hälsade mina föräldar på oss i NZ. Först reste de runt på NZ i 2v med ett annat par från Sverige, innan de kom till oss i Gisborne. Det var kul att ha dem här och vi fick visa våra smultronställen. Mamma hade fyllt 60+ och vi firade henne med lite god fika.

Malin och pappa Jan släktforskar på soldaten Skärman

Vi lärt känna en svensk familj som emigrerat till Gisborne från Linköping. Pia berättade att hennes mamma var född i Uddevalla. Mina föräldrar är också födda i Uddevalla, så jag kunde inte låta bli att gräva lite i hennes släkt. När pappa kom hit, så hjälpte han till att få pusselbitarna på plats. Pia och pappa är "sexmänningar"! Vi härstammar från soldaten Skärman som bodde utanför Frändefors och Lane-Ryr, fick 16 barn och krigade i Pommern. 

Malin, Pia och Jan tittar på släktträdet. Hur stor är chansen att hitta släktingar i NZ?



Havsfiske med Boyd

Boyd med en Barracuda vi precis fått upp.

Anders:

Boyd McGregor verkar ha funnit sin plats i livet. Han är "Gizzyborn", älskar surfing, fiske, jakt och annat som finns i överflöd här. Surfit heter hans firma som erbjuder dykning, havsfiske och sharkcage diving. Nu kan han göra precis det han gillar samt få betalt. Trots att Giborne är en surfmetropol hör man aldrig talas om hajattacker. Därför trodde jag att storhaj inte fanns här, men vithajen föds strax utanför vår kust. Boyd tog en närbild på en 5,3 m lång haj för något år sedan...

 

Vi åkte ut på en fisketur för några veckor sedan och vi fick lite andra fiskar än vi är vana vid från Hästefjorden. Här har jag precis fått en Treasure Shark, tydligen modell mindre men ändå roligare att dra upp än en abborre!

Plötsligt såg vi en skugga under vattnet precis bakom motorn. Det var en Makoshark som nosade efter betesrester. Tyvärr fick jag ingen bild på den men lyckades fånga en Blue Shark som Boyd lockade in till båten med en Barracuda som hajen fick ta bitvis mitt framför Hampus och Albin. En upplevelse!

Albin håller en Tarakihi som är vår favorit matfisk. Den smakar ungefär som gös...Kalasgott med mango/avokado/chili salsa och vildris.

Min pappa Aaser var med och fiskade. På hemvägen lyckades vi få tag på Crayfish på ett hemligt sätt. Men gott var det!