Vattenfall

Rere Waterfall

Man kan gå bakom vattenfallet

Här tittar vi på Rere Waterfall som är otroligt häftigt. Man svänger av landsvägen ner i en kohage och där ligger detta vackra ställe! Jag kunde med stor möda hålla pojkarna från ett dopp vid vattenfallet. På sommaren badar folk där och då kan jag nog inte neka dem längre. Man kunde gå bakom vattenfallet. Vi ville gärna hitta en hemlig grotta bakom vattnet, typ som i Fantomen.

Gumboots

 En bit av Gisborne sjukhus

Ta av gummistövlarna!

Ovan ser ni en bit utav Gisborne sjukhus, där Anders arbetar. Den här skylten är det första man ser när man går in i sjukhuset. Gummistövlar är en del av kulturen här. Många män har gummistövlar oavsett väder. Till och med på lördagens shoppingtur på stan med frun. Då menar jag inte dyra gummistövlar från exklusiva jaktaffärer. Nej, gummistövlar som kommer direkt från "jag måste gräva färdigt det där diket idag".

Ett skott på en Trädormbunke

Förra helgen var vi på Eastwoodhill Arboretum, en stor park med träd på 135 hektar utanför Gisborne. Parken startades utav Mr Cook i början på 1900-talet. Han köpte en bit mark och bestämde sig för att han skulle spara på alla träd som finns på norra halvklotet. Man kan promenera omkring i timmar utan att gå på samma stig två gånger.

Fin citron som vi "lånade"

Vad kommer pojkarna ihåg från promenaden? De kommer ihåg att Mr Cook planterade sina träd naken, klädd endast i gummistövlar.....och att vi tog en citron med oss hem från parken. De hade ett enormt citronträd där det låg högar med citroner under. Vi är besatta av citrusfrukter. Vi lider när de inte tar hand om sin frukt. Fast jag lider ju inte lika mycket när jag ser äpplen på marken i Sverige.

I helgen berättade grannen för oss att vi har ett olivträd i vår trädgård! Vi hade missat detta och kände oss lite korkade. Det är tre meter högt och är faktiskt svårt att missa. När vi flyttade hit hade vi "prydnads" bananplantor. De lever tyvärr inte längre. Frosten tog kål på dem och de är bruna och vissna. Hm, jag har skuldkänslor och de klagar tyst varje gång jag går förbi dem.

Taekwondo

Taekwondo

Pojkarna är med i en pytteliten Taekwondo klubb som ligger i ett ruffigt fabriksområde. De som är med i klubben är väldigt gulliga och hjälpsamma. Eftersom det är så få medlemmar, tränar vuxna och barn ihop.

En tränare heter Stephanie och är i 50- års åldern. Hon ser ut som en typisk maorier, men hennes farmor är från Sverige. Farmodern kom hit med sin familj när hon var tre år. Hon är nu 96 år, men pratar ingen svenska.

Har du stulit min väska?

Grabbarna i parken.

De sista dagarna har vi haft ett riktigt skönt vårväder. Anders var ledig en dag i veckan och då tog vi en långpromenad till hamnen och åt lunch i solskenet. Hampus har haft "Actionweek". Då gör man inget skolarbete, utan får prova på något man är intresserad av. Hampus var med i en matlagningsgrupp där de lagade olika saker varje dag. Fröken var Ms Hapi, en jättegullig maoriedam, som även ser till att alla tar rätt buss vid skolan och säljer skoluniformerna. Första dagen åkte de med en fiskebåt ut på havet. Hampus tog med smakprov till sina föräldrar varje dag. Mums!

Igår sprang Albin "cross country" tävling på skolan. Han kämpade väldigt tappert och jag var där och hejade på honom. Jag stod tillsammans med andra föräldrar och pratade och la min väska på marken framför mig. Sedan gick jag iväg någon minut för att prata med Albin. När jag kom tillbaka var min väska borta! Typiskt....husnycklar, plånbok, allt. Men då såg jag en mormor som stod lite längre bort, med en precis likadan väska som jag hade. Jag skippade artigheterna och sa i princip att min väska var borta och min teori var att hon hade stulit den. Jag tittade till och med ner i väskan för att bevisa min teori...då kom en kvinna från ett annat håll med min väska och bad om ursäkt för att hon tagit fel. Pinsamt!

Våra grannar är ett väldigt gulligt par i 60-års åldern, vars passion är trädgården. Idag när jag kom hem så låg det 5 limefrukter från deras träd på min trappa. Nu fattas det bara lite dricka till limen....Jag smög in genom häcken och tackade och grannen plockade några citroner till mig.

Wai-O-Tapu, en vulkanisk park.

Några bilder från Rotorua. Barnen tyckte att det luktade ruttet ägg och tusen fisar. 

Det luktar som Devils home...

Det puttrar och kokar i botten på grottan.

Till och med på gångstigen pyser det svavel.

"Champagne pool" är känd för sina vackra färger. 

Rotorua - en puttrande och pysande stad.

Förra helgen var vi i staden Rotorua. Runt staden kan man se aktiva vulkaner, kika ner i stora kratrar, se kokande lera och gejsrar. Det var väldigt spännande! 1886 hade Mount Tarawera det sista stora vulkanutbrottet som dödade 150 personer. Lyckligtvis var allt lugnt och fint när vi var där och vi kom hem med livet i behåll.

Något som var läskigare än vulkaner var vägen dit. Det finns bara en väg " The Waioeka Gorge" mellan Gisborne och Rotorua och den går över en bergskedja. Vägen slingrar sig utmed bergssidan ungefär som bergsvägar gör i Norge. Problemet är att räckena oftast är obefintliga. Vägen är mycket smal och jag tänkte att här kör nog inga lastbilar...jodå, vi mötte stora timmerbilar. Ingen i familjen blir åksjuk, så de ständiga kurvorna var inte det största problemet. Det som var jobbigt var att ibland saknades en vägbana. Den hade rasat utför bergssidan eller ner i floden. Då fick man försöka köra på den lilla vägbit som var kvar. På andra ställen var halva vägen full av nedrasade stenblock. Det fanns några vägarbetare på ett ställe. De stod och hackade lite med spadar....det kändes ju betryggande? Arbetarnas huvud uppgift verkade vara att flytta runt orangea vägkoner.

Här åker vi "Luge", en slags lådbilar.

Att åka Luge i Rotorua är populärt i Rotorua. Man åker en Gondol eller skidliftar upp för ett berg och åker nerför i en väldig fart med en blandning av lådbil/pulka på hjul. Jag hängde med killarna, men jag erkänner att det var ett antal tonåringar som körde om mig. En grupp kineser hade inte så bra koll på bromsen och fick totalstopp mitt i banan. Ni kan ju tänka er vad som hände med de som kom bakom i hög fart....

Uppför berget.

Vad betyder det när en maorier viftar på ögonbrynen?

I Gondolen på väg upp för berget i Rotorua.

I helgen var vi i Rotorua. Den plats på jorden där skorpan är som tunnast. Kallas också Rotovegas av NZ:ländarna för att det är lite mer kommersielt än övriga städer. Vi hade jättekul! Men mer om resan i ett senare inlägg.

Nya Zeeland ligger långt bort och Gisborne och East Cape är antagligen det mest isolerade området i landet. Finns dessutom extra mycket "culture" här då maorierna svarar för ca hälften av befolkningen. Det innebär bland annat att engelskan här är minst sagt ovanlig, eftersom uttalet är väldigt lokalt präglad och innehåller dessutom en hel del egna ord. Om de nu använder ord....inte sällan kan ett svar vara ett frenetiskt viftande/höjande på ögonbrynen vilket  oftast betyder; sweet as, dvs coolt eller ok. I alla fall är det ett positivt svar/tecken.

Jag berättade för en av sköterskorna på operation att vi hade hens (hönor). -Hens?? Yes hens! -??? Oh, you mean chooks! (uttalas dessutom tjåcks)

Tidsbegreppet ute i obygden här är väldigt flytande. Igår hade jag Pre anaesthetic clinic. (Där man skall prata med patienter som skall göra stora operationer eller är svårt sjuka sedan tidigare). Det är en ganska charmig tillställning, då man får en chans att stöta på de som verkligen bor ute i ingenstans. En dam i 50 års ålder som vägde ca 130 kg, hade SOB(shortness of breath), ständig hosta och fick sitta upp och sova kom för bedömning inför en knäprotesop. Hur länge hennes andnöd hade varit? Det enda svar jag kunde få var: A while... Omöjligt att säga om hon menade veckor, månader, år eller decennier.

Jag träffade en annan "bullet" (Patient/case som man som narkosläkare vill slippa undan och ge till ngn annan) 46 årig höggravid kvinna med svår astma, senast IVA vårdad för 5 veckor sedan. Dessutom storrökare och nu med en övre luftvägsinfektion, Hep B och självklart ett BMI på ca 55. Om hon inte föder naturligt denna veckan skall hon induceras om ngr dagar. Obstetrikerna tror på ett snitt...Jag är jour på fredag, så då får vi se.

Barfota på bussen

Hampus åkte skolbussen hem barfota.....

Hampus sa att han inte var ensam om detta....Inga barn har skor på gympan. De här fötterna har haft roligt och spelat fotboll. Det finns inga duschar i gympasalen, så det är ju inte så lätt att tvätta av sig. Hampus har även berättat att det inte finns lås på toaletterna i skolan, så jag antar att det finns vissa saker som man väntar med tills man kommer hem?

Idag har Albin fått diplom  för att "doing so well learning english". Han kämpar på väldigt tappert. Han får hjälp med engelskan av en egen fröken 30 min/dag. Det tycker vi är lyx, att få lite egen tid med en vuxen i skolan. Varje fredag håller Albin ett litet föredrag för klassen. Han har då med sig en tidningsartikel som han skall berätta om för de andra barnen.

Ett besök i parken efter skolan.